ISRAEL – TEL AVIV NEGEV EILAT

The Med, the Red and the Dead

Louise:

Hej! Igår kväll kom jag hem från en pressresa i Israel där jag tillsammans med drygt 20 andra journalister från olika delar av Europa utforskat framför allt södra Israel och Negev-öknen. En på många sätt annorlunda resa i ett intressant och komplext land. Här kommer det första av ett par inlägg om Israel.

Israel. Ett litet, tättbefolkat land med kuster mot tre hav; Medelhavet, Röda havet och Döda havet. Norröver, festglada, öppensinnade Tel Aviv och magiska, mer konservativa Jerusalem. Den stora Negev-öknen söderut. Längst ner, turisttäta Eilat.

Israel. Fantastisk natur, god, nyttig mat med influenser från hela världen. På ytan kanske inte överdrivet vänligt eller vidare serviceinriktat, men ett spännande och särpräglat land med många intressanta möten, om man ger det lite tid.  Och trots landets i allra högsta grad komplexa politiska läge, religösa och politiska motsättningar, både inom den dominerande judiska gruppen och mellan etniska grupper, finns här massor av vilja och visioner, om än i lite olika riktning. Bitvis är spänningarna påtagliga. Men också hoppfulla diskussioner om integration och fred återkommer under resans gång.

Säkerhetsläget skiftar. Oftast avråds turister från att besöka Israels närområde mot Gaza, medan resten av landet anses vara säkert.

MINA TIPS

RESRUTT: Flyg till fina Tel Aviv, väl värt att stanna hela semestern (både kultur, stads- och strandliv) eller stanna ett par dagar för att sedan ta buss eller hyrbil ner till Eilat. Utgå från denna, inte vackraste av platser, för att göra utflykter till undervattens-museum, ökenupplevelser, Döda havet-flyt, ökenyoga och intressanta kibbutzbesök, med möjlighet till övernattning. Alternativt flyg direkt till Eilat och utgå därifrån. Själva Eilat består mest av fult nybyggt, neonskyltar och jättehotell, men har fint undervattensobservatorium, dykning i världsklass och bra bad. Och så ligger det nära öknen!

Härligt väder mest hela vintern på de flesta platser i Israel.

TEL AVIV: Kallad ”Staden som aldrig sover”. (Utom möjligen några timmar under sabbaten… ; ) Strax under 450 000 invånare, över 3, 5 milj turister per år. Har världens största start up-center efter Silicon Valley. Invånare: 96% judar, varav många sekulära, resten muslimska och kristna arabisktalande.

Eurovisionvärd 2019, världsberömd prideparad. Mångfasetterat, modernt och öppet men också traditionellt och konservativt. Kontrasterna blev extra påtagliga när jag gick från myllrande, multikulturellt bar- och restauranghäng nattetid i Jaffa till sabbat-hissen på hotellet (inte ok med hissknappsaktivitet fred kväll-lördag vilket innebär att hissen under sabbaten stannar automatiskt på varje våning; vårt hotell hade 22. Jag bytte hiss ; ) Besök gamla stan och hamnen i Jaffa. Vackert! Historiens vingslag… Charmigt. Restauranger, barer (Yohanan Street!) trånga gränder, gatumusikanter, gallerier. Kvarteren i Florentin också bra, med bl a spännande graffiti. Vi åt en jättegod shawarma och inhemsk öl på restaurang Casbah, bilden nedan. Härlig stämning, härlig stad.

GENOM NEGEVÖKNEN: Negev, ”torr plats” på hebreiska, upptar hela 60% av Israels yta och sträcker sig från Döda havets sydöstra del, gränsar till Jordanien i öst och Egypten i öst. Bussresan från Tel Aviv längs Döda havet, ökenlandskap och Jordaniens gulbeiga och rödbruna berg nära inpå, var magisk.

Vi stannade en natt i En Boqeq, en märklig resort med curryfärgad sand och ett par enorma höga hotell mitt i öknen, och fick oss ett dopp i Döda havet. Ett hav som olyckligtvis krymper. Vattenbristen är stor i området och avsaltningen är nödvändig för befolkningen i Israel, men framför allt i fattigare Jordanien. Trots dessa oroväckande fakta var detta kanske mitt mest oförglömliga havsdopp hittills . Känslan är att man flyter ovanpå vattenytan. Vattnet är som olja, mjukt som balsam. Botten täckt av kritvita, stora saltkristaller. Att simma funkar inte; lägger man sig på mage, flyter man liksom upp och kan inte använda armar eller ben. Efteråt är man alldeles vit, huden som sammet : ) På bilderna nedan, resorten och mina guppande italienska kollegor med Jordaniens siluett i bakgrunden.

Mer om Negev i nästa inlägg;  bl a Mellanösterns största yogafestival vid Salomons pelare mitt i öknen, kibbutzer och konstnärsbyar fulla av eldsjälar. Den traditionella kamelridningen; min hette Laila. Världens största slukhål, jordens lägsta plats och lite delfiner och hajar i Eilat.

Nedan; jag och goa brittiska journalisten Allie.

Hej så länge! Shalom!

PS: När jag är på pressresa är de texter och åsikter jag förmedlar alltid helt mina egna. Bilderna mina eller journalistkollegornas.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *